Etiketter

, , , , , , , , , , , , ,

Apollo 15 (Willie Williams)
Album: The Week Peps Came to Chicago
År: 1972

En dryg vecka för sent kommer här ett litet hyllningsinlägg till Sam Charters, som gick bort i mitten av mars, 85 år gammal. Charters var inte bara en respekterad bluesskribent och -producent som höll ett vakande öga över flera av Peps Perssons plattor. Han översatte även den likaså nyligen avlidne Nobelprisade poeten Tomas Tranströmers diktsamling Östersjöar till engelska.

Med sina djupa kontakter i den amerikanska bluesvärlden var Charters nyckeln som öppnade upp för Peps resa till Chicago 1972. Där fick Tjörnarpspågen lira med flera av sina idoler. Till den första sessionen kom pianisten Sunnyland Slim, en av de riktiga tungviktarna på Chicagos bluesscen sedan 1940-talet. Med sig hade han munspelaren Carey Bell (som spelat med bland andra Muddy Waters), med följden att Peps fick chansen att lira gitarr i stället för trynorgel.

Denna sättning spelade in fem låtar, tre skrivna och sjungna av Peps, och två instrumentalnummer. Först ut på plattan, som alltså producerades av Sam Charters, är ”Apollo 15”, ett svängigt jam där Sunnyland Slim tar hand om introt och det första solot. Peps må ha varit nervös (vilket de garvade Chicagomusikerna, enligt Charters konvoluttext, också var) men det märks inte på hans spel.

Mest glänsande är dock Carey Bell, i en låt som fått sitt namn efter den fjärde farkosten som landade på månen (i juli 1971). ”Apollo 15”, med skönt vandrande bas av Joe Hopper, anges dock vara skriven av trummisen Willie Williams, som visserligen förtjänstfullt håller takten, men inte så mycket mer.

Lyssna på ”Apollo 15” på Spotify.