Etiketter
blues, Bosse Skoglund, Downhome Bluesband, För ung att dö, musik, Peps bitar, Peps Persson, Rotblos, skånsk, Sonny Boy Williamson II, Too Young to Die
För ung att dö (Too Young to Die – Sonny Boy Williamson)
Album: Rotblos
År: 1997
Det dröjde ända till 1997 innan Peps Persson spelade in en låt av Aleck ”Rice” Miller, mer känd som Sonny Boy Williamson II. Vilket inte ska tas som bevis för att han inte lyssnat och låtit sig påverkas av en av tidernas stora bluesmusiker.
Det finns många munspelare som spelat snabbare och mer avancerat men Miller/Williamson om någon var ett bevis på att musik handlar om mycket mer än så. Det räcker med en eller ett par vibratomättade toner för att lyssnarens intresse ska fångas. Denne dödscoole entertainer hade dessutom en skönt tillbakalutad sångstil med vilken han framförde ofta spjuveraktiga, ibland hjärtskärande texter som inte sällan hämtade inspiration från hans eget kringflackande liv.
”För ung att dö” är en för Peps typiskt träffsäker, nästan ordagrann tolkning. Största avvikelsen är när han ändrar ögonfärg på den livsfarliga kvinna han är involverad med, från ett par bruna som skiftar till gröngrått när hon blir arg till ”blåklintsblåa” som mörknar till svart.
Medan Williamson i både intro och solo klarar sig med två toner stora delar av tiden spelar Peps något mer extravagant men är ändå långt ifrån en ”själlös ekvilibrist” (som han sjöng om i ”Rotrock”). Peps själv var uppenbarligen nöjd med tolkningen eftersom han under flera år gärna spelade låten live och dessutom valde att placera den först på plattan. I denna tajta kollektivinsats måste Bosse Skoglunds trumspel framhållas som ett skolexempel på hur man accentuerar vad som händer i texten utan att komma i vägen för varken medspelare eller lyssnare.
Lyssna på ”För ung att dö” och ”Too Young to Die” på Spotify.